Torsdag 28 mars

Klockorna ställdes tidigt idag, kl. 7.00 skulle vi alla vara redo för en morgonpromenad med David. Det blev ju kära återseenden med Hinga som körde oss och David som väntade på oss på campen.

David tog oss på en promenad ner till floden, på vägen dit visade han olika medicinalväxter och berättade om massajernas liv. Vi höll oss till stigar då det växte tätt och vi inte skulle riskera att stöta på några ovänliga djur. Efter promenaden gjorde vi oss en frukost tillsammans med Lucy. Frukosten smakade fantastiskt efter en lång morgonpromenad. Lucy arbetar på campen med att laga mat, hon hjälpte oss med lunchen främst då vi var på missionen på dagarna. 

Efter frukosten väntade en dag på missionen, framförallt i bageriet. Men vi började med att visas runt på missionen för att lära oss mer om New Life Missions alla olika verksamheter. Därefter var det praktik i bageriet och den dagliga sysslan att rensa bönor.  

Vi åkte tillbaka till campen för lunch, Lucy hade lagat pannkakor till oss. Efter lunchen åkte vi tillbaka till missionen för mer praktik och tjejerna som utbildade sig till frisörer ville prova att tvätta och styla vårt svenska hår. Några av eleverna fick håret tvättat, fönat och kammat.

När det drog sig mot middagstid åkte vi tillbaka till campen och gjorde lite potatis- och morotsmos med korv. Efter middagen fick alla diska och sedan var det inte mycket energi kvar i kropparna. Men likt varje kväll satte vid oss vid brasan och tittade på stjärnhimlen. Några av eleverna drog sig till tälten rätt snabbt, medan några andra satt kvar och tittade på månen som steg och beundrade Vintergatan och alla stjärnor. David hade fullt upp med generatorn då strömmen försvann men efter ett tag gjorde även han oss sällskap. Eleverna ställde många frågor och lyssnade intresserat på allt som David berättade om massajerna. 

Alla sov rätt gott i tälten, det är helt andra ljud jämfört med i Ongata Rongai. I Mashuuru hör man mest syrsor, cikador, fåglar och andra djur. I Rongai får vi somna till ljudet av nattklubbar, hundar som ylar, böneutrop och en och annan fågel. 

Bilder kommer inom kort!

Onsdag 27 mars

Nu har det gått några dagar sedan vi senast uppdaterade, men vi får skylla på dålig uppkoppling och mycket att göra. Men nu ska ni äntligen få höra om våra dagar i Mashuuru.

I onsdags ställde alla klockan för att gå till bageriet, vattenstationen och barnhemmet för lite arbete. I bageriet formades limpor och de som svalnat skivades och packades. På vattenstationen fylldes flaskor med vatten och etiketter sattes på flaskorna. På barnhemmet fick eleverna hjälpa till med lunchen och en daglig uppgift är att rensa bönor. Detta gjordes även denna dagen.

Vid 13-tiden åt vi lunch som Eve lagat åt oss och därefter var det bara att packa ihop oss för vi skulle till Mashuuru. I Mashuuru har New Life Mission ytterligare en station där de bl.a. driver barnhem (Mariahemmet, ett barnhem för pojkar), bageri, där det produceras 900 limpor och 800 mandazi dagligen. De utbildar även personer till sömmerskor och frisörer och här tillverkas även life bags. Utöver detta finns en skola för de som är 3 - 6 år, en klinik och en jeep line som utgår härifrån. De som utbildar sig till sömmerskor och frisörer bor här, på en så kallad boarding school. 

Det tar ca 2,5 timmar att åka ut till Mashuuru och vägen är emellanåt rätt så skumpig. Vi bodde på Osero Camp och där trivdes vi väldigt gott. 

Förra året när vi åkte till Mashuuru påverkade torkan befolkningen väldigt mycket. Många familjer hade förlorat sina boskap, det var väldigt torrt och knappt något växtlighet. Vi såg djurkadaver utmed vägarna som dött p.g.a. svält och träffade människor som led. Nu var det grönt och vi såg mycket mer boskap. Kossorna var välnärda och de familjer som förlorat sina kossor, getter och får arbetade för fullt med att föda upp nya djur. Så det var väldigt härligt att återvända och se att regnet faktiskt kom till slut. Nu inväntar befolkningen en ny regnperiod. Förhoppningen är att den kommer i april. Det är viktigt att den uteblir för nästa regnperiod är inte förrän i oktober till november. 

Vi lämnade Ongata Rongai vid 14-tiden och var framme i Mashuuru strax innan kl. 17. Då var det bara att installera oss i tälten, värma på maten vi hade tagit med oss (spaghetti och köttfärssås) och äta lite middag. Kvällen avslutades runt en brasa och vi fascinerades av stjärnhimlen. Vi såg Vintergatan och flera olika stjärntecken, och fick se en fantastisk måne komma upp. 

Bilder till inlägget kommer inom kort. 

Tisdag 26 mars

Imorse gick Emma upp tidigt i ottan för hon ville göra pannkakor till frukost. Mycket uppskattat av oss andra. Därefter var det praktik för hela gänget. Klara och Thelise gick till köket på barnhemmet, Emma och Leo var på bageriet och Meja och Alva var på vattenstationen. När det blev lite väl lugnt på bageriet och vattenstationen gick Meja, Alva, Emma och Leo och gjorde Thelise och Alva sällskap på barnhemmet. Där fick hela gänget rensa bönor. 

Eve gjorde lunch till oss, biffgryta och chapati. Äntligen chapati! Chapati är ett platt stekpannebröd. Eve chapati är fantastiska. 

Efter lunchen var det dags att packa matpaket och sedan dela ut de. Vi packade 25 matpaket och 25 kvinnor, bl.a. Janet, kom till stationen för att hämta ett paket. Matpaketet innehöll 16 l majs, 4 l bönor, 4 l ris och 1 l olja. Matpaketet är värt ca 250kr och räcker för en familj i ca två veckor. 

Måndag 25 mars

Idag var det dags för en av de mest känslosamma aktiviteterna under resan, nämligen hembesök i slummen. Efter frukosten kom Virginia och Delphine som båda är socialarbetare till oss för att gå igenom hur besöken skulle gå till och vad vi skulle tänka på. Vi delades in i två grupper. Den ena gruppen gick med Delphine och Susan hem till Miriam och den andra gruppen gick med Virginia och Geoffrey hem till Janet. 

Båda grupperna fick gå rätt långt i slummen Kware innan vi kom fram, Miriam och Janet visade vägen. Miriam är 29 år, har två barn på sju och nio år. Hon går till jobbet kl. 7 varje morgon och kommer hem kl. 20. Hon är ledig på söndagar. Miriam arbetar som servitris och tjänar 250ksh/dag, 6000ksh/månad (ca 480kr). Hyran hon betalar för ett rum i ett plåtskjul är 2000ksh/månad. De resterande 4000ksh hon har kvar ska räcka till mat och skolavgifter för barnen. Vilket de inte gör, därför har Miriam vänt sig till New Life Mission. New Life Mission stöttar Miriam med att betala barnens skolavgift och vid något tillfälle har Miriam och barnen även fått ett matpaket. Miriam påbörjade en utbildning för att bli sömmerska men var tvungen att avsluta den då hon inte hade råd att betala avgiften. Hon hade en önskan om att en dag kunna slutföra sin utbildning. 

Eleverna blev berörda av att höra om Miriams livshistoria, värst var att höra om hur hon misshandlats av sin ex-man tyckte Klara och Emma. Efter besöket hos Miriam gick vi med henne till hennes jobb för att få se det. 

Thelise, Alva och Leo gick med Virginia och Geoffrey hem till Janet. Janet blev föräldralös som 5-åring. Hon fick då börja arbeta hemma hos en familj men blev slagen så när hon var åtta år gammal rymde hon och fick bo på gatan. Janet bodde på gatan men gifte sig när hon var 15 och födde då sitt första barn. Idag är Janet 41 år gammal och har fyra barn och bor numer i slummen Kware. Janets äldsta son bor inte hemma längre, men sonen som är 18 år bor hemma och sover på den lilla soffan. Hans ben hänger ut. Janet delar säng med de två minsta barnen. Janet har inget jobb just nu och låg efter med hyran så hennes största oro just nu var att hon inte skulle få bo kvar.

Efter hembesöken gick vi tillbaka till stationen för lunch. Det är känslomässiga kontraster minst sagt. Efter lunchen kom Virginia och Delphine tillbaka till oss för att ha en genomgång. Vi pratade om vad vi sett, Virginia berättade mer om hur New Life Mission hjälper dessa kvinnor och vi alla fick uttrycka våra känslor efter hembesöken. 

Därefter tog Delphine med oss på en längre rundtur på området. Vi fick se och lära oss mer om New Life Missions olika aktiviteter och delar, bl.a. bilverkstaden där ungdomar utbildas till mekaniker, vi fick träffa 42 kvinnor som alla satt och flätade life bags, de väskor vi sålt hemma i Sverige. Också var vi på kliniken och fick lära oss mer om det arbete de utför där. 

Därefter var det dags för att dra sig tillbaka till huset för lite vila innan middagen. Alla var väldigt trötta efter dagen, det var både väldigt varmt och känslomässigt tufft. 

Söndag 24 mars

I söndags fick vi lite sovmorgon. Hanna och Thelise serverade frukosten kl. 9.00. Alla gick upp, åt och gjorde sig iordning för att gå till kyrkan kl. 10.00. 

Vi gick till ungdomskyrkan, och satt där i 1,5 timme. En gudstjänst här är väldigt annorlunda mot hur den är hemma i Sverige. Det sjungs väldigt mycket, han som predikade lever sig in på ett helt annat sätt. Vi fick frågan om vi kunde sjunga en sång, vilket vi gjorde. Vi fick gå upp på scen och sjung Den blomstertid nu kommer. Dock gick det sådär... trots att vi googlat fram texten sjung vi fel. Men vi tröstade oss med att de som lyssnade ändå inte förstod vad vi sjung i och med att vi sjung på svenska. 

Efter kyrkan gick vi bort till Pizza Inn, Creamy Inn, Chicken Inn för lite lunch. Några åt pizza, några tog kyckling och flera slukade även en glass efter maten. Det var skönt att komma utanför murarna lite och göra något helt annat.

Resten av söndagen var det tid för chill och vila. Vi slappade vid poolen och njöt av solen och värmen. Meja och Carolina stekte pannkakor till middag också fick man äta resterna från lunchen också, tillsammans med lite andra rester vi fått över från dagarna innan. 

Lördag 23 mars fortsättning...

Idag var Thelise i bageriet och arbetade och nu ska ni få höra mer om hennes dag. 

Thelise, vad fick du göra i bageriet idag?

Först fick jag packa bröd på ett speciellt sätt, frallorna packade jag först. De gör 200 paket med frallor varje dag.  Sen fick vi förflytta oss och hjälpa till med rostbröden och lägga i de i påsar. När vi hade lagt ner bröden i påsarna skulle vi rulla ihop de för att stänga de och sedan tejpa igen de. 

Vad var lättast?

Det lättaste var att ta bröden från där de lagt de, att flytta de. Men svårast var att trä på påsarna på limporna som vägde 600 g. 400 g bröden gick bra, men de stora limporna var lite för stora för påsen.

Var det kul?

Ja, det var kul. De pratade engelska med oss och visade oss när vi behövde hjälp. 

Vad gjorde du när du var klar i bageriet?

Då gick jag och Leo till vattenstationen och hjälpte till där. Alva och jag stod tillsammans och fyllde på alla vattenflaskor. Sedan bytte Klara och Leo platser med oss. Då fick jag sätta på korkar på flaskorna och skruva åt korkarna. Sedan fick vi sluta och gå tillbaka till huset för lunch. Det var väldigt kul på vattenstationen. Man fick en hel del vatten på sig. Vi skrattade och hade kul. Och Purity som jobbade där var helt fascinerad av att jag var så stark när jag skruvade åt korkarna. Sam, chefen i bageriet, kom också och hjälpte till. 

Vad gjorde du efter lunchen?

Efter lunchen chillade vi lite i soffan, sen gick vi och badade allihopa tillsammans. Vi satt vid poolen, solade och pratade och lyssnade på musik. Vi gick till matbutiken också, några ville handla lite glass och lördagsmys. Också har vi ätit middag utomhus och skrivit loggboken. Det började blixtra och åska mitt i allt också. Nu chillar vi bara lite i soffan och äter vårat lördagsmys. 

Tack Thelise!

Lördag 23 mars

 Idag ringde klockorna innan 08. Klara och Carolina var frukostansvariga. Kl. 08 stod frukosten på bordet och alla åt. Avocado, mango, tomater, passionsfrukter, så så gott!

Kl. 09 var det dags att kila till bageriet, vattenstationen och köket på barnhemmet. Alva och Thelise började i bageriet, Leo och Klara på vattenstationen och Meja och Emma i köket på barnhemmet. Det är skönt att vara igång och jobba. I bageriet bakas just nu ca 700 bröd om dagen. På vattenstationen har eleverna fyllt flaskor med vatten, satt på etiketter på flaskor och packat de för transport till butiker. Det är ett par hundra flaskor som fått etiketter och packats. När det är klart ska nya flaskor fyllas med vatten. Det är rätt många hundra flaskor som fylls per dag. Emma och Meja har gjort te på barnhemmet och just nu rensar de bönor, ett evighetsgöra. Lite skillnad mot våra rensade bönor vi köper hemma. 

Fortsättning följer. Publicerar detta nu så länge internet funkar. 

Fredag 22 mars

Imorse vaknade vi till framdukad frukost. Eve hade stekt omelett till oss, tagit fram bröd, yoghurt och skurit upp massa god frukt. Ingen tvekan om att frukten är bra mycket godare och mer smakrik här!

Lärarna hade möte med Kalle, Delphine och Faith för att planera mer i detalj hur dagarna kommer se ut. Och nu har vi ett schema för dessa tre veckor. Vi kommer börja med att spendera några dagar här på stationen i Ongata Rongai. På onsdag nästa vecka beger vi oss till Mashuuru.

Idag har vi varit ute och handlat, några åkte till den större affären och några gick till affären som ligger nära och handlade alla frukt och grönsaker på marknaden. Där är det minst sagt många intryck. Efter vi handlat fanns det lite tid att bara få ta in allt man upplevt och vila lite. Det är väldigt varmt och värmen gör en trött. 30 grader i skuggan går inte obemärkt förbi.

Vi fick även en liten rundtur på stationen där vi fick se bageriet, vattenstationen och barnhemmet. Vi fastnade inne hos de små bebisarna rätt länge. Just nu har de 19 barn under 3 år som är hemma om dagarna. Vi fick gosa med flera bebisar, den yngsta bara en månad gammal.

Just nu håller vi på att laga middagen, det blir kyckling och rostade rotfrukter. Sedan ska vi försöka koppla upp oss på Chromecasten för att kunna kolla på något tillsammans på tv:n.

Imorgon är det lördag men för oss innebär det praktik. Vi kommer vara på Samaritan Bakers, Samaritan Waters och Samaritan Childrens Home.

Torsdag 21 mars

Också var dagen här, dagen då vi skulle till Kenya igen. Vi samlades kl. 04.00 på Landvetter, trötta men pirriga och fulla av förväntningar på vad som skulle hända. 

Väntan blev inte jättelång, vi hann köpa någon macka och kaffe och begav oss till gaten. Första flighten till Paris gick kl. 06.00. Resan gick smidigt och vi anlände i Paris på utsatt tid. I Paris var det heller ingen lång väntan, lite påfyllning av dricka och pain au chocolate för de flesta. När vi boardat planet fick vi dock vänta länge, vi lyfte över en timme senare än tänkt. Men när vi väl lyft gick resan bra. Vi serverades lunch, de flesta tog kyckling och potatismos. Lika gott som all flygplansmat är. Sedan sov nog de flesta en blund eller två.

Vi landade någon dryg timme sent och sedan var det en lång väntan på att få gå igenom passkontrollen.